KappAhls remissvar gällande Skatt på modet

KappAhl, som är en av Sveriges största textilföretag, har en prioriterad hållbarhetsagenda och välkomnar lagar, förordningar och samarbetsinitiativ som bidrar till att driva på utvecklingen mot en cirkulär och långsiktigt hållbar textilkonsumtion. Vårt arbete med att utesluta farliga kemikalier i våra produkter ligger i framkant i branschen och vi säkerställer uppfyllnad av våra kemikaliekrav, som många gånger överstiger lagkrav på de marknader där vi verkar.

Vi har tagit del av lagförslaget, Skatt på modet, och ser efter vår genomgång att lagförslaget kan bli förödande för KappAhl och andra svenska textilföretag och ändå inte få önskad effekt på hälsa och miljö.

  • Den föreslagna skatten kommer att drabba svenska textilföretag som inte har möjlighet att absorbera skatten, deras konkurrenskraft och därmed även svenska arbetstillfällen.
  • KappAhl och med oss många av de större textilföretagen har sedan länge fasat ut majoriteten av de kemikalier lagförslaget omfattar.
  • Den föreslagna skatten blir praktiskt svår att genomföra och oproportionerligt kostsam för KappAhl, övriga textilföretag och samhället.  
  • Den föreslagna skatten kommer att driva KappAhl och övriga textilföretag att omfördela resurser till administrativt arbete från jämförligt viktiga hållbarhetsfrågor.  
  • Den föreslagna skatten kommer att bidra till ökat antal konkurser och att många svenska arbetstillfällen försvinner i det redan tuffa omvärldsklimat som råder.

Vi ställer oss bakom det gemensamma yttrandet från den svenska kläd- och skobranschen på lagförslaget. Vi utvecklar nedan lagförslagets teoretiskt negativa påverkan på KappAhls verksamhet och vår förmåga att bidra till svenska samhället.  Vi föreslår också alternativa tillvägagångssätt.

A short summary in English is available at the bottom of this page

Detta remissvar är inskickat till Finansdepartementet den 2 oktober 2020

Varför liggande lagförslag om Skatt på modet kommer att bli förödande för KappAhl och andra svenska företag och ändå inte få önskad effekt på hälsa och miljö

Ett flertal aspekter i lagförslaget kommer att påverka svenska textilföretag, däribland KappAhl, negativt utan att uppnå önskad effekt på människor och miljö. Här specificerar vi några av dessa:

1. Brister i lagförslaget som kommer att bli förödande för KappAhl och andra svenska textilföretag samt deras hållbarhetsarbete i stort

  • Skatten drabbar svenska företag och svenska arbetstillfällen. Lagförslaget förutsätter felaktigt att skatten kommer att drabba alla företag, som sätter kläder och skor på den svenska marknaden, på ett likvärdigt sätt. Istället blir konsekvensen att företag som till största delen säljer produkter på den svenska marknaden har inte samma möjlighet att absorbera skatten, jämfört med de företag som har en stor del av sin försäljning utanför Sverige.
  • Implementering av skatten enligt förslaget kommer att medföra stora kostnader för tester och administration vilket i sin tur kommer att medföra högre utpriser på kläder från KappAhl och andra svenska textilföretag. Detta kommer att försämra svenska textilföretags konkurrenskraft (både i och utanför Sverige) gentemot företag som till största del verkar på andra marknader, och därmed vår förmåga att överleva. 
  • Lagförslaget är inte rättssäkert vad gäller att kunna bevisa avsaknad av vissa kemikalier i lagförslaget. Standardiserade testmetoder finns inte tillgängliga för ett antal av de kemikalier som tas upp i lagförslaget. Kommersiella laboratorier kan inte heller testa ner till flera av gränsvärdena i skatteförslaget. Resultatet blir att KappAhl och andra aktörer inte kommer att kunna få tillbaka den inbetalda skatt vi har rätt att göra anspråk på.
  • Som nämns i lagförslaget, kommer det främst drabba kvinnor och påståendet att de enkelt kan få nya jobb ser vi som arbetsmarknadsmässigt dåligt underbyggt.
  • Lagförslagets utredning uppskattar kostnaderna för branschen till 60 miljoner kronor om året. En summa som understiger den kostnad som kan komma att uppstå enbart för KappAhl (se beräkning nedan under rubriken ”Konsekvenser för KappAhl – ett räkneexempel”).
  • Om bevisbördan innefattar testning av homogena material har utredningen kraftigt underskattat textilföretagens provtagningskostnader. Det kommer att krävas enorma resurser av textilföretagen för att hantera provtagning och administration för att bevisa att samtliga produkter är fria från kemikalierna som skatten träffar. Det är till exempel inte relevant att testa ett bomullsplagg för innehåll av kemikalier som relaterar till skummad plast, mjukgjord plast eller syntetfärgämnen utan medför extra kostnader till ingen miljönytta. (Se även rubriken ”Konsekvenser för KappAhl – ett räkneexempel” nedan.)

2. Listan på kemikalier som föreslås beskattas är inte relevant

  • KappAhl och övriga större företag, som står för den stora volymen textilier som säljs i Sverige, har sedan länge fasat ut majoriteten av de kemikalier lagförslaget omfattar. Ur vårt perspektiv kommer detta lagförslag alldeles för sent, då jobbet redan är gjort. Vi står inför nya, mer relevanta hållbarhetsutmaningar och lagen kommer att ta resurser från detta viktiga arbete.
  • Lagförslaget medför att vi kommer behöva bevisa avsaknad av irrelevanta kemikalier eller ämnen som saknar harmoniserad klassificering. Bland ämnen vi fasat ut i vår tillverkning finns bland annat perfluorerade ämnen (PFAS), ftalater, farliga azo-färgämnen, biocider, formaldehyd och flamskyddsmedel.
  • KappAhl presterar mycket bra både vad gäller tillsyn och i vår interna uppföljning kring kemikalier. I vårt program ”No Risk” gör vi först en riskbedömning av produkterna och sen gör vi tester där vi ser förhöjd risk för oönskade kemikalier. I 99,5% (2019) av testerna förekommer inte oönskade kemikalier.
  • Den additiva effekten på utfasning av kemikalierna i lagförslaget blir mycket liten, då majoriteten av kemikalierna redan är reglerade, är beslutade att regleras av EU (några redan i november 2020) eller är långt framme i processen att bli reglerade av EU.
  • Lagförslaget kommer att konkurrera med EU:s lagstiftning, istället för att komplettera. Lagförslaget riskerar att få till följd att textilföretagen främst väljer att arbeta för att minska kostnaderna relaterade till skatten och därmed minskar resurserna som läggs på att se till att europeisk lagstiftning efterföljs. Många års arbete med att fasa ut de riktigt farliga kemikalierna riskerar att gå om intet.

Konsekvenser för KappAhl– ett räkneexempel

De oproportionerliga kostnadsmässiga konsekvenserna som riskerar att uppstå för att bevisa avsaknad av listade kemikalier enligt lagförslaget kan illustreras genom nedanstående exempel:

FaktaUträkning kostnad
KappAhl importerar till Sverige varje år i genomsnitt fyra miljoner kilo textilier. Detta skulle medföra att KappAhl ska betala:40 kr/kg + moms i skatt *
4 000 000 kg
Till detta kommer 19 kronor/kg + moms i skatt på plagg med mjukgjord plast och 19 kronor/kg + moms i skatt för allvädersplagg för barn med vattenavvisande funktion:38 kr/kg + moms *
500 000 kg
Dessa två kostnader blir tillsammans för KappAhl per år innan processen med bevisbörda är genomförd:= Kostnad för KappAhl
224 MSEK/år
Enligt de laboratorier KappAhl arbetar med kommer kostnader för att testa samtliga homogena material i en barnvinteroverall att uppgå till 70 000 SEK. Vi räknar lågt och bedömer en snittkostnad på 20 000 SEK per artikel.
Vi designar idag cirka 6 000 artiklar på ett år skulle därmed få en total kostnad för tester på:
Och det är exklusive fraktkostnader och arbetstimmar.
20 000*6 000
= Kostnad för KappAhl
120 MSEK/år
Med andra ord så innebär lagförslaget att vi först ska redovisa och betala 344 MSEK för att få tillbaka:= Att återfå 213 MSEK, dvs 95%
Och det under förutsättning att vi kan bevisa avsaknad av listade kemikalier, vilket i dagsläget inte går då standardiserade kommersiella testmetoder saknas (se specifikation i remissvar från SIS) för flera av kemikalierna i lagförslaget. I verkligheten kommer summan för KappAhl att återfå bli väsentligt lägre, se rubriken ”1. Brister i lagförslaget…”, tredje punkten på sidan 2 ovan.
Till detta kommer för KappAhl en stor administrationskostnad och eventuell ränta på inbetald skatt.
Nettokostnaden blir, under förutsättning att testmetoder för att påvisa avsaknad tas fram (utan hänsyn tagen till kostnader för frakt och arbetstimmar.):344-213 = Nettokostnad 131 MSEK
Som jämförelse kan man lyfta KappAhls resultat för senast avslutade verksamhetsår, 1/9 2018-31/8 2019:
= KappAhls årsresultat 168 MSEK
Och därmed ser man den ekonomiska orimligheten i detta skatteupplägg.
SCB visar att en konsument köper cirka 50 plagg/år. Merkostnaden per plagg för KappAhl blir 8-10 kronor. Detta innebär en merkostnad för en konsument på:50 plagg * 8 kr
= 400 kr/år
För en barnfamilj med två barn innebär detta en genomsnittlig merkostnad om:
(I lagförslaget uppskattas det att merkostnaden för en konsument skulle bli 100 kronor.)
= 2 000 kronor/år

KappAhls förslag till alternativa tillvägagångssätt

Lagförslaget Skatt på modet bör dras tillbaka eller arbetas om.

Först då kan realistiska lösningar tas fram som har möjlighet att nå önskat resultat. KappAhl vill bidra i detta arbete. Vi tillhör de största textilföretagen i Sverige och har stor samlad kunskap och relevanta perspektiv som kommer att bidra till långsiktigt framgångsrika lösningar tillsammans med myndigheter, övriga textilföretag och andra sakkunniga.

Under rådande omvärldsläge i vår bransch och än mer om lagförslaget går igenom, ser vi stora utmaningar att kunna hämta hem denna skatt på våra utpriser till konsument. Vi har även i ovan räkneexempel visat att det inte finns utrymme i vår resultaträkning att hantera dessa kostnader.

Lagförslaget bör dras tillbaka. Istället behöver Sverige:

Vidta aktiviteter som kan uppnå målen på ett mer produktivt vis.

  • För att få en långsiktig påverkan på människor och miljö måste reglering av kemikalier också ske på global nivå, i produktionsledet där den stora påverkan av miljö och människors hälsa sker. Sverige bör arbeta målmedvetet i globala forum för att påverka kemikaliehanteringen i textila produktionsländer.
  • Istället för skatt, se över en hårdare reglering d v s förbud av kemikalier på EU-nivå, samt även ökad tillsyn på nationell nivå för att säkra efterlevnad.

Om liggande lagförslag ska kvarstå, behöver det arbetas om

  • Om lagstiftarna ser att textilier är farliga på grund av sitt kemikalieinnehåll så tar de en stor risk för svenska folket när de inte inkluderar textilier som har hög grad av långvarig hudkontakt, som lakan, örngott, handdukar och möbler etc. Lagförslaget bör alltså även omfatta dessa produkter.
  • En omarbetad formulering kring bevisbörda för att minimera möjligheter till orealistiskt utfall av skatter, eller olika tolkningar vid revision.  
  • Datum för ikraftträdande för att möjliggöra en realistisk tidslinje som skapar möjligheter till omställning samt utveckling av standardiserade, tillförlitliga testmetoder som möjliggör relevanta skattenivåer. Även beakta datum för ikraftträdande med anledning av rådande branschklimat och Covid-19.
  • En omarbetad, relevant restriktionslista på vilka kemikalier som ska omfattas. Flamskyddsmedel och av EU redan beslutat reglerade ämnen bör utgå.
  • De företag som bevisar att deras produkter inte innehåller förbjudna kemikalier ska kunna göra fullt avdrag, inte bara 95%.
  • Produkter som redan tillverkats när skatten träder i kraft bör inte omfattas av skatten.
  • Lagförslagets definition av homogena material flerfaldigar tidsåtgång och kostnad. Det är orimligt ineffektivt att alla tvättrådsetiketter och dekorationer ska testas på samma sätt som plaggets grundtyg. En procentsats behöver tillämpas så att homogent material bestäms till t ex 95 procent av plagget.
  • Samverkan mellan utredning och textilföretag gällande alla ovan punkter.

Summering

Vi hade uppskattat om denna utredning hade varit inkluderande och bjudit in till dialog med branschen. KappAhl som är ett av Sveriges största textilföretag har inte tillfrågats.

Det råder ingen tvekan om att farliga kemikalier inte ska förekomma i textilier och andra produkter. Men en nationell skatt, som i detta lagförslag, kommer inte påverka köpbeslut hos konsumenter eller bidra till utrensningen av farliga kemikalier.

KappAhls arbete med kemikalier är omfattande och framgångsrikt och våra höga ambitioner fortsätter framåt. Att till detta betala en skatt som är orimligt utformad blir ett straff istället för att bidra till önskad effekt. (Läs mer under rubriken ”Om KappAhls arbete med kemikalier” i Bilaga 1 nedan).  

Vi uppmuntrar en process som inkluderar relevanta parter och vi emotser att vara aktivt engagerade i diskussionen. Med mer än 65 år i branschen och stor samlad kunskap i ämnet ser vi att vi kan bidra till ett ramverk som är pragmatiskt och som uppnår uppsatta mål på ett sätt som lönar sig för våra produktionsländer, för Sverige, för branschen och för KappAhl.

Till sist: Lagförslaget läggs fram med sämsta möjliga timing. Idag står alla aktörer inom klädbranschen inför stora utmaningar för att överleva den tuffa branschens omvandling och Covid-19. Att till detta addera det omfattande arbete och de oproportionerliga kostnader denna skatt skulle medföra vore förödande.

KappAhl, Mölndal 2 oktober 2020,

Elisabeth Peregi                                                     Thomas Gustavsson
KappAhls VD och koncernchef                           KappAhls styrelseordförande

Mer information om KappAhl finns här

Mer information om KappAhls hållbarhetsarbete finns här

Mer information om KappAhls kemikaliearbete finns här

I denna länk kan du läsa den debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet den 5 oktober 2020, där vår vd Elisabeth Peregi skrivit under tillsammans med vår branschorganisation Svensk Handel och flera av våra branschkollegor.

Short summary in English: KappAhl’s answer to the Swedish government regarding the Swedish legislative proposal “Tax on Fashion”:

KappAhl, one of Sweden’s largest textile companies, has a high priority sustainability agenda. We welcome laws, regulations and collaborative initiatives that contribute to driving the development towards a circular and long-term sustainable textile consumption. Our work to exclude hazardous chemicals in our products is at the forefront of the industry and we ensure compliance with our chemical requirements, which often exceed legal requirements in the markets in which we operate.

We have reviewed the legislative proposal, Tax on fashion. After our thorough review we see that the proposal can be devastating for KappAhl and other Swedish textile companies and still not have the desired effect on health and the environment. Therefore we have chosen to comment on the proposal to the Swedish Government as follows. (Not available in English a t m).

Posted by Charlotte Högberg


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s